Utvärdera ert utbud och näringsriktighet en gång per läsår. Det kan ni exempelvis göra med det webbaserade verktyget SkolmatSverige (www.skolmatsverige.se). Bedömningen kan göras även utan kompetens inom näringslära.

Ge valmöjligheten att alltid kunna komplettera skolmåltiden med grönsaker och frukt. Att grönsaker och frukt finns tillgängliga har visat sig vara en av de viktigaste faktorerna för att främja den faktiska konsumtionen hos barn och unga.

Säkerställ att frukost, mellanmål på fritids och utbud i eventuellt elevcafé är hälsosamt. Minimera de onyttiga alternativen som kan vara svåra att motstå. Visa att fika eller firande inte måste innebära godis, kakor eller läsk. Dans, ballonger och fruktsallad går lika bra.

Inom hem- och konsumentkunskapen kan eleverna få verktyg för att själva laga hälsosam mat och öka sin kunskap om hur allsidig och balanserad mat hänger ihop med hälsa. Ta tillvara och utveckla den kompetens som finns hos pedagogerna.

Det är inte alla barn som kan äta frukost hemma. Elever som hoppar över skollunchen är de som ofta inte heller äter frukost. Frukosten kan bidra till goda matvanor under resten av dagen. Att erbjuda frukost i skolan är en hälsoinvestering på både kort och lång sikt.

Definiera och inkludera måltidskvalitet som ett kriterium vid upphandling av leverantörer för skolmåltider. Använd gärna Checklista för upphandling av måltidstjänster som utgår från Livsmedelsverkets modell för bra offentliga måltider. Syftet är att ge ett praktiskt stöd kring hur måltidskvalitet kan beskrivas och följas upp.

Att skapa tydliga instruktioner, förenkla aktiviteten och ge möjligheter att prova på tillsammans med en lärare eller kompis gynnar alla elever oavsett förutsättningar och funktionsvariationer. Det kan kräva lite mer planering men kan vara avgörande för att elever med kognitiva funktionsnedsättningar ska kunna delta och nå sin fulla potential.