Se till att det återstår minst 20 minuter av lunchtiden för själva ätandet. Det säkerställer att måltiden ger eleverna återhämtning och minskar risken för att de struntar i att äta. Yngre elever kan ofta behöva ännu längre tid.

Genom ljuddämpning (med exempelvis tassar) och möblering kan ni bidra till en lugnare miljö. Om miljön upplevs som lugn och inbjudande ökar också sannolikheten att barn och elever väljer att äta.

Gör eleverna delaktiga och ge dem inflytande över miljön där skolmåltiden serveras. Ett sätt kan vara att låta eleverna skapa en låtlista som spelas under måltiderna. Ett annat sätt kan vara att låta dem påverka möblering och dekorationer i restaurangen.

Elevernas inställning till skolmaten kan påverkas mycket av hur den presenteras. Det handlar om att göra den intressant utifrån elevernas perspektiv men också att visa en ambition och ge den ett signalvärde - att den är viktig och prioriterad.

Så kallade ”lunchlektioner” kan minska stress och risken att eleverna äter för lite. Det innebär att en klass har lektion där läraren går med eleverna och äter, därefter går de gemensamt tillbaka upp i klassrummet och fortsätter lektionen. Rast schemaläggs vid ett annat tillfälle.

Delaktighet ska inte underskattas som metod för att skapa engagemang. Genom att låta eleverna engagera sig kring måltidsfrågor i matråd eller lyfta frågorna på klass- och elevråd kan skolan ta del av elevernas syn på skolmåltiden.

Att skapa tydliga instruktioner, förenkla aktiviteten och ge möjligheter att prova på tillsammans med en lärare eller kompis gynnar alla elever oavsett förutsättningar och funktionsvariationer. Det kan kräva lite mer planering men kan vara avgörande för att elever med kognitiva funktionsnedsättningar ska kunna delta och nå sin fulla potential.